Stadsvandring i Eksjö

I Gamla stan i Eksjö väntar historiska miljöer runt varenda knut. Kullersten som leder in bland solvarma träväggar, knarrande portar och oregelbundna gränder. Innergårdarna, som många är öppna för allmänheten, har mycket att berätta om hur livet en gång såg ut i Eksjö. Garverier, skomakare och slaktare är i dag utbytta mot caféer, restauranger och småbutiker – men känslan av svunna tider lever än. Bebyggelsen i Gamla stan är i dag ett av landets bästa exempel på en bevarad sammanhållen trästad och är en unik kulturskatt som följer den senmedeltida stadsplanen. Några hus uppfördes redan på 1600-talet och i princip hela Gamla stan är K-märkt. Totalt innehåller Eksjö centrum 58 byggnadsminnen varav Gamla stan har 48 byggnadsminnen.

Fornminnesgården. Under en lång tid var Fornminnesgården centrum för stadens kopparslagare. Gårdsmiljön är en av de mest välbevarade i staden. De olika byggnaderna är sammanbyggda runt en stenlagd innergård. Man var noga med att låsa båda portarna nattetid. Här växer också ett vårdträd, en ask. Sedan 1920-talet drivs gården som museum av Eksjö musei- och hembygdsförening. Här får besökaren inblickar i bland annat silversmide, skomakeri, bokbinderi ­och självklart kopparslageri. ­Det finns också möjlighet att botanisera bland gamla leksaker, husgeråd, cyklar, kyrkans historia, apotek och skolväsende i en härlig blandning.

Aschanska gården. I Gamla stan i Eksjö hittar du Aschanska gården. Släkten Aschan kom till gården på 1830-talet. Leo Felix Aschan var garvare och startade ett garveri på nuvarande Museigården.Tre generationer Aschan har levt och verkat på gården. Den sista generationen bestod av fem syskon. När den yngsta av syskonen, Hedda, dog 1984 – 101 år gammal, fanns inga arvingar. Aschanska gården övertogs då av en stiftelse. Hemmet står kvar i orört skick och när man kommer in i rummen får man en känsla av att någon i familjen ska dyka upp när som helst.

Krusagården. Under 1700-talet var Krusagården en betydelsefull handelsgård. På gården har det också funnits bränneri, krog och hökeri. Under 1800-talet drev Johan Holmström ett garveri här. 1945 var Krusagården till salu och det fanns långt gångna planer på att riva byggnaderna för att ge plats åt ett modernt varuhus. Tursamt nog gick köpet istället till byggmästaren Hans Hägg som lät renovera gården. Idag huserar föreningen Krusagården i den nordvästra delen. Den stora eken planterades av kung Gustav VI Adolf vid hans eriksgata år 1954. Slå dig gärna ned under eken och njut av kaffe och våfflor från serveringen under sommaren.

Nygatan. Nygatan är en av två bakgator till Norra Storgatan och är en del av den gamla oregelbundna stadsplanen. På 1600-talet blir det van­ligare att bygga husen med fronten mot gatan och under 1700-talet börjar husen målas med falu rödfärg. Under 1800-talet sätts panel på husens grova trästockar. Till vänster närmast Stora torget på Nygatan ligger Metropolbiografen från 1917, som är byggd på sin tids stil och drar tankarna till antikens tempel.

Båtsmanstorpet. Fram till 1748 fick städerna skattelättnader om de höll Kronan med båtsmän, som i händelse av krig skulle rycka ut till närmaste hamn. Det är osäkert om huset verkligen fungerade som båtsmanstorp, eftersom båtsmännen i Eksjö inte hade förmånen av särskild bostad. Det så kallade båtsmanstorpet, uppfört vid 1700-talets början, visar dock tydligt hur stadens hus såg ut vid denna tid. De flesta var låga, timrade envåningsbyggnader, till en början utan panel och färg. Under 1700-talet började det bli vanligt att måla sina hus med Falu rödfärg och vid seklets slut sattes träpaneler upp. De ljusa oljefärgerna kom på modet under 1800-talet.